Den reformatoriska upptäckten
Luther studerade intensivt och brottades med texterna i Bibeln under sin tid som professor vid universitetet i Wittenberg. Men en dag hände något. Han förstod bibelordet på ett nytt sätt. Han gick från att ha ångest över att inte kunna leva upp till Guds förväntningar på honom, till att lyckligt inse att tron var en gåva från Gud. Han kom fram till att gudsrelationen – rättfärdigheten – är en gåva som Gud ger helt gratis till den människa som tror.
Detta brukar kallas för Luthers reformatoriska upptäckt. Man tror att det skedde strax efter att han hade spikat upp de 95 teserna, alltså år 1518 eller 1519. I skriften ”Om en kristen människas frihet” från 1520 sammanfattade Luther vad han hade kommit fram till. Upptäckten påverkade Luthers liv och teologi på ett mycket radikalt sätt.
Luther blev bannlyst
Under Luthers tid såg kyrkan väldigt annorlunda ut än idag. Det var en organisation skild från staten med påven i Rom som allsmäktig ledare. Vad Martin Luther inte visste var att hans egen ärkebiskop, Albrecht av Mainz, hade kommit överens med påven om att de två skulle dela på inkomsterna från avlatsbreven som folket köpte för att bli fria från synd.
Ärkebiskopen var skyldig påven pengar och använde sin del av pengarna till att betala av sin skuld. Påven använde sin del till att bygga Sankt Peterskyrkan i Rom.
Ärkebiskopen skickade Martin Luthers 95 teser, som argumenterade starkt emot avlatsbreven, till Rom. Det ledde med tiden till att påven bannlyste Martin Luther och han uteslöts ur kyrkan.
Många ville lyssna på Martin Luther
Trott bannlysningen fortsatte Martin Luther att arbeta och undervisa vid universitetet och han fick skydd av andra makthavare.
Tack vare de nyligen uppfunna tryckpressarna spred Martin Luther sina budskap. Dessutom reste många som studerade för att bli präster till Wittenberg för att lyssna på Martin Luther. Från Sverige kom präststudenten Olaus Petri.
Makthavare drog nytta av Luthers teologi
Konflikten som så småningom bröt ut mellan kyrkan och Martin Luther ledde till en brytning inom kyrkan även om det inte var Luthers avsikt. Han ville bara att kyrkan skulle hitta tillbaka till vad den en gång hade varit.
Brytningen berodde dock inte bara på religiösa frågor, utan också politiska. Det fanns nämligen makthavare som ville minska påvens inflytande över deras egna landområden och det kunde de göra med stöd av Martin Luthers teologi. I Sverige fick därför Gustav Vasa, som blev kung 1523, en viktig betydelse för hur reformationen utvecklades här.
Samhället och vår kyrka förändrades
Luthers tankar om kyrkan och tron på Gud spreds över världen. Reformationen var ett faktum. Snart bröt Sverige med kyrkan i Rom och följde i stället i den tyska reformationens spår. Vår kyrka, vår tro och vårt samhälle förändrades.