Hur firar vi påsk?

På påskafton dukar vi för påskfest

I Sverige firar vi påskhelgens stora fest på påskafton, trots att helgen egentligen inte infaller förrän på söndagen. Det beror på att vi i Sverige oftare firar aftnar än de verkliga helgdagarna eftersom man förr i tiden räknade att den nya dagen började kl 18 kvällen innan. På påskafton dukar vi påskbordet och sätter in påskris, gärna med urblåsta ägg som prydnad. 

Att äta lamm är en judisk tradition

På påskbordet kan vi servera mat som sill, Janssons frestelse, lax, godis, påskmust och självklart ägg. Att äta lamm på påskafton eller påskdagen är en förhållandevis ny tradition i Sverige men kommer från en mycket gammal judisk tradition som du kan läsa om i andra Moseboken, kapitel tolv på bibeln.se. Traditionen är också kopplad till "påskalammet" som Jesus och lärjungarna var samlade för att äta på skärtorsdagens kväll.

Ägget är en symbol för liv

Att äta ägg är starkt förknippat med påsken och det finns flera orsaker. Ägg är en gammal symbol för liv, därför passar det bra med ägg när vi firar att Jesus uppstått från döden. Genom det hårda skalet, en symbol för graven, bryter Jesus nya liv fram. 

Men påskens äggtradition har också en praktisk anledning. Tidigare var det många som inte åt ägg under fastetiden före påsk. När fastan var slut var det vår, en tid på året när hönorna börjat värpa och det fanns gott om ägg, så då fick man passa på att njuta av äggen.

Det godisfyllda påskägg som vi idag ger till varandra är alltså en symbol.

Vi pyntar med påskens färger

Att vi symboliserar färgen gult med påsk är antagligen även det kopplat till äggen, eller rättare sagt kycklingarna som kommer från dem. Även höns, tuppar och fjädrar i glada färger, som pryder både påskkort och bonader, har ju starka kopplingar till just ägget. 

Färga ägg med lökskal

Att måla ägg under påsk är en rolig aktivitet för både stora och små. Men man kan också koka äggen tillsammans med olika saker som rödbetor, lökskal eller kaffesump för att färga dem. De färgade äggen kan man använda för både dekoration och ägglekar.

Duka med vit eller gul duk

När man ska duka påskbordet är det vanligast att välja mellan två färger på bordsduken. Om man vill välja den kyrkliga traditionen så ska duken vara vit som är glädjens färg, men många brukar också välja en gul duk, som enligt den folkliga traditionen är påskens färg.

Vill man göra lite extra fint så kan man låta en bukett med påskliljor pryda bordet. Likaså ett påskris med färgglada urblåsta ägg. Påskriset är från början en påminnelse om hur Jesus plågades när han korsfästes, men idag används det som dekoration för att det är fint.

Påskkärringar och påskeldar

Påskkärringarna idag är annorlunda än de häxor man förr trodde fanns. Idag klär barn ibland ut sig till påskgummor och påskgubbar, knackar på dörrar, bjuds på godis och önskar en glad påsk. Detta sker antingen på skärtorsdagen eller på påskafton, beroende på var i landet man bor.

I Västsverige tänder man påskeldar och fyrar av smällare. Genom eld och smällare trodde man sig förr kunna skrämma bort ondskan och häxorna som återvände från Blåkulla natten mellan skärtorsdagen och långfredagen. På Blåkulla trodde man i det gamla bondesamhället att de hade varit iväg och träffat djävulen.

Påsknattsmässan går från sorg till glädje

På natten till påskdagen besöker många påsknattsmässan i kyrkan. Påskdagen är dagen när Jesus uppstod och den vill man möta med så mycket fest och glädje som möjligt. Därför sker det en dramatisk övergång från långfredagens sorg till påskdagens glädje under den här mässan. Inne i kyrkan tänds ljus och man hälsar varandra med den urgamla påskhälsningen: "Kristus är uppstånden. Ja han är sannerligen uppstånden."