Kyrkokansliets visselblåsarfunktion

Visselblåsningen ska avse missförhållanden som det finns ett allmänintresse av att de kommer fram. Informationen ska alltså angå allmänheten och inte den rapporterande personens egna arbets- eller anställningsförhållanden. Förhållanden som rör en enskild person kan i vissa fall vara av allmänt intresse om det exempelvis rör sig om upprepade eller systematiska överträdelser som kan anses oacceptabla utifrån ett bredare samhällsperspektiv. Överträdelser av interna regelverk såsom uppförandekoder kan i vissa fall vara av allmänt intresse.

Visselblåsningar får också avse överträdelser av vissa EU-regler och svenska regler som implementerar eller kompletterar EU-reglerna. De EU-regler som omfattas finns listade i bilaga 1 till Europaparlamentets och Rådets direktiv (EU) 2019/1936 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten, vilket finns tillgängligt här.

Den rapporterande personen behöver inte ha faktiska bevis, utan det räcker med att personen har skälig anledning att anta att informationen om missförhållandena är sann. 

Rapporteringskanalerna ska inte användas för:

• Generella missnöjesyttringar. Sådana ärenden ska kommuniceras till närmaste chef eller personalavdelningen.

• Rapportering av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter enligt säkerhetsskyddslagen (2018:585) eller annan information som rör nationell säkerhet.

De personer som skyddas genom visselblåsarlagen är personer med ett till verksamheten så kallat arbetsrelaterat sammanhang. Det är fråga om arbetstagare eller andra personer som på ett eller annat sätt är verksamma i eller i anslutning till den verksamhet där missförhållandet förekommer. Det omfattar även deltidsanställda, arbetssökande och personer som avslutat sin anställning. Den rapporterande personen bör ange tillhörighet till personkretsen i samband med rapportering.

Skyddet innebär förbud för Trossamfundet Svenska kyrkan, den nationella nivån, att hindra eller försöka hindra rapportering och att på grund av rapportering vidta repressalier. Skyddet består även i ansvarsfrihet och rätt till skadestånd vid överträdelse av förbuden.

• Hindrande åtgärd kan bestå i att verksamhetsutövaren erbjuder en förmån för att någon inte ska samråda med sin arbetstagarorganisation. 

• Repressalie är till exempel uppsägning, utebliven befordran, ändrade arbetsuppgifter, ändrad arbetsplats, lönesänkning och ändrade arbetstider. 

• Skydd i form av ansvarsfrihet betyder att den som genom att visselblåsa enligt lagen bryter mot en tystnadsplikt, inte kan ställas till ansvar för att ha brutit mot tystnadsplikten.

För skydd i form av ansvarsfrihet krävs att den rapporterande personen hade skälig anledning att anta att rapporteringen av just den information som omfattades av tystnadsplikt var nödvändig för att avslöja missförhållandet.

Ansvarsfrihet ges inte vid uppsåtligt åsidosättande av sådan tystnadsplikt som enligt offentlighets- och sekretesslagen (OSL) inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter enligt tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, s.k. kvalificerad tystnadsplikt, eller åsidosättande av tystnadsplikt enligt lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar.

Ansvarsfrihet ges inte heller då en rapporterande person lämnar ut handlingar. Ansvarsfrihet gäller däremot om den rapporterande personen muntligt eller på annat sätt rapporterar uppgifter ur en handling utan att lämna ut handlingen.

Om den rapporterande personen gör sig skyldig till brott genom inhämtandet av information är personen inte skyddad. Brott som typiskt sett kan begås vid inhämtande är stöld, olaga intrång, dataintrång, spioneri eller obehörig befattning med hemlig uppgift.

Trossamfundet Svenska kyrkans rapporteringskanal vid kyrkokansliet är ett säkert system som tillhandahålls av den oberoende parten Lantero AB (”Lantero”).  Lanteros visselblåsartjänst är helt fristående från Trossamfundet Svenska kyrkans intranät och externa webbplats och kan motta rapporter dygnet runt.

Den rapporterande personen kan välja att rapportera anonymt eller att framträda med sina personuppgifter. Lantero sparar inte IP-adresser eller annan metadata.

1. En rapport lämnas in genom att den som vill rapportera fyller i ett formulär i Lantors visselblåsartjänst. Rapportering kan även göras via telefon: 020-899 433. Den rapporterande personen kan via telefon även begära att få rapportera vid ett fysiskt möte.
2. Om den rapporterande personen behöver föra fortsatt dialog och/eller vill följa status i ärendet tilldelas den rapporterande personen ett unikt ärendenummer och lösenord för att kunna följa ärendet i visselblåsartjänsten. 
3. Lanteros mottagningsenhet tar emot ärendet och bekräftar mottagandet.
4. Lanteros mottagningsenhet gör en initial bedömning av ärendet.
5. Rapporten och den initiala bedömningen vidarebefordras till visselblåsarfunktionen vid kyrkokansliet (kyrkokansliets utsedda handläggare som är behöriga att ta emot rapporter) för vidare hantering och eventuell utredning. Lantero säkerställer att en rapport inte vidarebefordras till någon inom Trossamfundet Svenska kyrkan som berörs av rapporten.
6. Trossamfundet Svenska kyrkan beslutar om eventuella åtgärder.
7. Återkoppling lämnas, om det är möjligt, till den som har rapporterat.

Den rapporterande personen får inom sju dagar en bekräftelse från Lantero om att rapporten är mottagen.

Den interna rapporteringskanalen 

Lanteros rapporteringskanal till kyrkokansliets visselblåsarfunktion är inte avsedd att ersätta andra rapporteringskanaler. För verksamhetsutövare med fler än 49 anställda är det ett lagstadgat krav att ha en visselblåsarkanal, och visselblåsarkanalen ska ses som ett komplement till övriga rapporteringskanaler inom kyrkokansliet. Den person som vill rapportera om ett missförhållande kan själv välja den rapporteringskanal som är lämpligast beroende på omständigheterna och den egna bedömningen av risken för repressalier. 

Andra möjliga rapporteringskanaler är

• Intern rapportering på annat sätt (till exempel närmaste chef eller personalavdelningen)

• Act Svenska kyrkan har ett klagomålshanteringssystem CRM (Complaints Response Mechanism) för den internationella verksamheten. Alla, som på något sätt deltar i eller påverkas av projekt och verksamhet som Act Svenska kyrkan själv utför eller medverkar i tillsammans med en samarbetspartner, har möjlighet att klaga. 

• Rapportering via vissa externa rapporteringskanaler

Extern rapporteringskanaler

Visselblåsare ges möjlighet att rapportera externt till myndigheter som särskilt utsetts av regeringen. Externa rapporteringskanaler har upprättats i syfte att hantera rapportering om överträdelser som ligger inom en viss myndighets ansvarsområde.

Du hittar vilka behöriga myndigheter med externa rapporteringskanaler som finns och deras ansvarsområden i bilagan till förordning (SFS 2021:949) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden. Du hittar förordningen via riksdagens hemsida. Du hittar sedan de externa kanalerna via respektive myndighets hemsida.

Rapportering kan även ske på andra sätt än via myndigheternas externa kanaler, under förutsättning att personen  

1. först har rapporterat internt utan att
   a) kyrkokansliet har vidtagit skäliga uppföljningsåtgärder med anledning av rapporteringen, eller
   b) kyrkokansliet eller Lantero i skälig utsträckning har lämnat återkoppling om uppföljningen inom den tidsfrist som anges i 5 kap. 8 § 3,
2. har skälig anledning att anta att missförhållandet utgör en överhängande eller uppenbar fara för liv, hälsa, säkerhet eller risk för omfattande skada i miljön eller av annat skäl har befogad anledning att rapportera till myndigheten, eller
3. har skälig anledning att anta att en intern rapportering skulle innebära en risk för repressalier eller leda till att missförhållandet sannolikt inte skulle avhjälpas på ett effektivt sätt.

Skyddet gäller också vid rapportering av missförhållanden till någon av EU:s institutioner, organ och byråer som har inrättat externa rapporteringskanaler och förfaranden för att ta emot rapporter om missförhållanden, under förutsättning att den rapporterande personen rapporterar i enlighet med de förfaranden som gäller för den aktuella rapporteringskanalen.

Offentliggörande

Innebär att information om missförhållanden görs tillgänglig för allmänheten. Ett offentliggörande kan åstadkommas genom att den rapporterande personen själv publicerar uppgifterna i något medium som är tillgängligt för allmänheten, t.ex. sociala medier. Offentliggörande omfattar även om uppgifter lämnas till aktör eller en journalist, som sedan sprider/publicerar dem. 

Särskilt om offentliggörande

Skyddet gäller vid offentliggörande av information under förutsättning att den rapporterande personen

1.  har rapporterat externt i enlighet med visselblåsarlagen utan att
   a) mottagaren av rapporten har vidtagit skäliga uppföljningsåtgärder med anledning av rapporteringen, eller
   b) mottagaren i skälig utsträckning har lämnat återkoppling om uppföljningen inom tre månader från mottagandet av rapporten eller, om det finns särskilda skäl, sex månader och den rapporterande personen har informerats om skälen att förlänga tidsfristen,
2. har skälig anledning att anta att missförhållandet utgör en överhängande eller uppenbar fara för liv, hälsa, säkerhet eller risk för omfattande skada i miljön eller av annat skäl har befogad anledning att offentliggöra informationen, eller
3. har skälig anledning att anta att en extern rapportering skulle innebära en risk för repressalier eller leda till att missförhållandet sannolikt inte skulle avhjälpas på ett effektivt sätt.

Meddelarfrihet (TF och YGL)

Meddelarfrihet är varje medborgares rätt att lämna uppgifter ur offentlig verksamhet till massmedia för publicering utan risk för påföljder. Denna rätt omfattar även icke offentliga handlingar, och i viss omfattning även sekretessbelagda uppgifter. Detsamma gäller för rätten att anskaffa sådana uppgifter i syfte att lämna dessa för offentliggörande i vissa medier. Undantag från anskaffar- och meddelarfriheten gäller dock vissa allvarliga brott mot exempelvis staten och rikets säkerhet. På samma sätt finns bestämmelser i tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen samt offentlighets- och sekretesslagen som förbjuder vissa brott mot sekretess, förbehåll gjorda vid utlämnande av handlingar och särskilt reglerad tystnadsplikt. Särskilt reglerad tystnadsplikt kan även förekomma i annan lagstiftning.

Den kollektivavtalsreglerade meddelarfriheten

När det gäller inomkyrkliga förhållanden har det inte ansetts möjligt att föreskriva tystnadsplikt för anställda och förtroendevalda i kyrkoordningen. I stället regleras tystnadsplikten för de anställda i kyrkans kollektivavtal, med möjligheter till arbetsrättsliga sanktioner, medan de förtroendevalda inte omfattas av någon reglerad tystnadsplikt. Här råder alltså en skillnad mot regleringen i offentlighets- och sekretesslagen, vilken reglerar förbud mot spridande (röjande) i vilken form det än sker, d.v.s. både genom utlämnande av handlingar och muntligt utlämnande av uppgifter (3 kap. 1 § OSL).

För Svenska kyrkans del är det bara tystnadsplikten för biskopar, präster och diakoner som är reglerad i kyrkoordningen. I övrigt är tystnadsplikten för anställda reglerad genom protokollsanteckningar i kollektivavtalet. I kollektivavtalet har också tagits in skrivningar om en meddelarrätt för de anställda, något som avses motsvara den meddelarfrihet som gäller enligt tryckfrihetsförordningen och yttranderättgrundlagen.

Läs det EU-direktiv som ligger till grund för visselblåsarlagen

Läs visselblåsarlagen

Läs visselblåsarförordningen

Läs förarbete till visselblåsarlagen

Läs vidare om myndigheter med externa rapporteringskanaler och deras ansvarsområden

Mer information om visslblåsning finns via Lanteros sidor

Se även kyrkokansliets arbetsordning om visselblåsarfunktionen vid kyrkokansliet (4 kap. 23 §, 5 kap. 22–24 §§) som finns tillgänglig via kyrkokansliets intranät.

Information till rapporterade personer och andra än rapporterade personer. 

Personuppgiftsansvar

Personuppgiftsansvarig för behandlingen av personuppgifter i samband med rapportering av missförhållanden är Trossamfundet Svenska kyrkan, org nr 252002-6135, med postadress 751 70 Uppsala. Kontaktuppgifter och information om företrädare finns tillgängligt på Trossamfundet Svenska kyrkans hemsida.

Allmänt om hantering av personuppgifter efter rapportering i visselblåsarkanalen

Rapporterande personer rapporterar via Lanteros webbapplikation, via telefonsvar eller vid ett fysiskt möte. En särskilt behörig handläggare hos Lantero tilldelas ärendet och kan därefter läsa/lyssna av rapporten.

Enbart den eller de medarbetare som har tilldelats ett ärende i rapporteringssystemet kan läsa/lyssna av en rapport och korrespondens med den rapporterande personen.

Den rapporterande personen kan välja att vara anonym men det finns då risk för att informationen blir svårare att följa upp.

Det finns en meddelandefunktion i webbapplikationen. 

Vid inkommen rapport görs en inledande bedömning av uppgifterna i rapporten om huruvida det är en visselblåsning i lagens mening och om ytterligare information behövs. Ärendet leder till att Lantero lämnar rekommendation till den personuppgiftsansvariga om fortsatt hantering. Det är alltid den personuppgiftsansvarige som beslutar om åtgärder med anledning av rapporteringen.

Beslut om åtgärder kan vara exempelvis att ärendet ska:

• läggas ned (till exempel på grund av bristfällig bevisning eller annat),

• föranleda en fördjupad utredning,

• lämnas vidare för intern eller extern hantering (till exempel till personalavdelningen eller polismyndighet).

  Personer som rapporterar uppmanas att tänka på att inte lämna information som inte är relevant för ärendet. Detta innefattar bland annat medvetet falska påståenden och information som kan uppfattas som stötande.

Ändamål med behandlingen av personuppgifter

Ändamålet med behandling av personuppgifter i samband med hantering av visselblåsarärenden är att Trossamfundet Svenska kyrkan ska förebygga, få kännedom om och åtgärda missförhållanden i verksamheten samt i vissa fall kunna fastställa, göra gällande eller försvara rättsliga anspråk med anledning av rapporterade missförhållanden.

Ändamålet med behandlingen av personuppgifter är även att Trossamfundet Svenska kyrkan ska fullgöra dess skyldigheter enligt tillämpligt regelverk om rapportering av missförhållanden (bl.a. lagen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden).

Rättslig grund för behandling av personuppgifter

Rättslig grund för behandlingen av personuppgifter vid intern och extern rapportering är att behandlingen är nödvändig för att fullgöra rättsliga förpliktelser som åvilar den personuppgiftsansvarige. De rättsliga förpliktelserna framgår av lagen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden.

Mottagare av personuppgifter

Rapportering i visselblåsartjänsten hanteras av Lantero,i det systemverktyg som Lantero tillhandahåller. Informationen i systemet lagras inom Sverige och hanteras på uppdrag av den personuppgiftsansvarige av särskilt utsedda medarbetare hos Lantero. Systemverktyget som Lantero använder administreras av en Lantero. Drift av servrarna, som ligger i Sverige, sköts av GleSYS AB i Falkenberg. GleSYS har ingen åtkomst till tjänsten. 

Härutöver kan information innefattande personuppgifter komma att lämnas till den personuppgiftsansvarige, polis- eller åklagarmyndighet eller annan myndighet.

Det är omständigheterna i det enskilda fallet som avgör om information behöver lämnas vidare, till exempel om det är aktuellt att initiera ett personalärende eller med anledning av rapporteringen, göra polisanmälan.

Lagring av personuppgifter

Personuppgifter som samlas in för hantering av visselblåsarärenden bevaras i högst två år efter det att behandlingen av uppgifterna i ärendet har avslutats.

Ett rapporteringsärende bedöms vara avslutat när visselblåsarfunktionen har vidtagit avslutande åtgärder i ärendet, t.ex. när den personuppgiftsansvarige har beslutat om att en utredning ska läggas ned, att uppgifterna ska lämnas vidare för ytterligare utredning eller hantering samt när eventuellt rättsliga förfaranden har avslutats och liknande.

Kategorier av personuppgifter

De kategorier av personuppgifter som kan komma att behandlas inom ramen för ett visselblåsarärende beror dels på vilken information som lämnas av den rapporterande personen och dels på vilken information som behöver inhämtas från andra personer eller informationskällor, exempelvis för att utreda eller verifiera de uppgifter som har lämnats av en rapporterande person.

Följande kategorier av personuppgifter kan komma att behandlas inom ramen för ett visselblåsarärende:

• kontaktuppgifter,

• personnummer/samordningsnummer,

• uppgifter om anställning, t.ex. befattning,

• inkomstuppgifter som t.ex. uppgifter om lön och andra förmåner, inkomst av kapital och näringsverksamhet,

• uppgifter om tillgångar och investeringar som t.ex. kontonummer, bankkontoinnehav, innehav av värdepapper och fastigheter, m.m.,

• medlemskap i fackförening,

• sexuell läggning (t.ex. vid rapportering avseende diskriminering),

• religiös eller filosofisk övertygelse (t.ex. vid rapportering avseende diskriminering),

• ras eller etniskt ursprung (t.ex. vid rapportering avseende diskriminering),

• politiska åsikter (t.ex. vid rapportering avseende diskriminering),

• uppgifter om en fysisk persons sexualliv (t.ex. vid rapportering avseende trakasserier eller övergrepp),

• uppgifter om hälsa och

• misstänkta eller konstaterade regelöverträdelser.

Med hänsyn till att den personuppgiftsansvariga inte styr vilken information som lämnas i rapporteringskanalen är det inte säkert att ovanstående uppräkning är helt uttömmande.

Uppgifternas ursprung

Personuppgifter för hantering av visselblåsarärenden samlas in från personer som rapporterar ärenden i visselblåsarkanalen och kan härutöver komma att samlas in från:

• andra personer som kan komma att kontaktas för att de bedöms ha relevant information om ärendet,

• allmänt tillgängliga källor såsom söktjänster,

• sociala medier och

• myndigheter såsom Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och domstolar.

Registrerades rättigheter

Registrerade har, med vissa begränsningar och undantag, rätt att:

• få tillgång till personuppgifter som behandlas om honom eller henne,
• be om rättelse av felaktiga personuppgifter samt att komplettera med sådana personuppgifter som saknas och som är relevanta för ändamålet med behandlingen,
• be att uppgifterna som avser honom eller henne raderas,
• begära att behandling av personuppgifter som rör honom eller henne begränsas,
• begära att få ut och använda sina personuppgifter på annat håll (den personuppgiftsansvariga som har tagit emot sådana uppgifter har en skyldighet underlätta sådan överflyttning, dataportabilitet) och
• invända mot den personuppgiftsansvariges behandling av hans eller hennes personuppgifter (denna rätt gäller bland annat personuppgifter som behandlas efter en intresseavvägning och innefattar rätt att invända mot profilering) 

En framställan om utövande av någon av ovanstående rättigheter skickas per e-post till kyrkokansliet.dataskyddsombud@svenskakyrkan.se eller per post till Dataskyddsombudet, Trossamfundet Svenska kyrkan, 751 70 Uppsala

Den vars personuppgifter behandlas har även rätt att anmäla klagomål till Integritetsskyddsmyndigheten, se information om detta på Integritetsskyddsmyndighetens hemsida.

Gå direkt till rapporteringskanalen eller ange följande adress i webbläsaren: https://lantero.report/svenskakyrkan

Du kan även skanna QR-koden nedan för att komma till rapporteringskanalen: