DN Kultur 160324 (Artikeln ligger bakom en betalvägg)
Eskil Franck lyfter fram (DN 22 mars) Luthers skrift ”Om judarna och deras lögner” från år 1543. Där uppmanade Luther den världsliga överheten att bränna ner synagogor, riva judiska hus, konfiskera judiska heliga skrifter, införa judiskt handelsförbud och sätta judar i tvångsarbete.
Katastrofala följder
Judehatet som Franck belyser har fått katastrofala följdverkningar. I det nationalsocialistiska Tyskland publicerades Luthers skrift på nytt, vilket bidrog till legitimeringen av regimens massutrotande av judar. Att Luther dessutom i andra sammanhang uppmanat överheten att dränka utvecklingsstörda barn och dräpa upproriska bönder gjorde inte saken bättre.
Vi tar avstånd från Luthers judehat
Lutherska världsförbundet antog år 1984 en skarp resolution som avvisade Luthers antijudiska utsagor. Svenska kyrkan antog i kyrkomötet år 2001 samtalsdokumentet ”Guds vägar – judendom och kristendom”. Där tar vi avstånd från de kristna tankeformer som utnyttjats för att legitimera övergrepp mot det judiska folket. I kampanjen ”Vägra hata” som startade i januari 2015 tar företrädare för olika religioner och trossamfund i Sverige bestämt avstånd från våld med religionens förtecken.
Förtig inte de mörka delarna
Dessa markeringar ska ses som led i en kontinuerlig bearbetning och avståndstagande. Luthers antisemitism är något vi ständigt måste göra upp med, om och om igen. Ärkebiskop Antje Jackelén skrev (SvD 24 januari): ”Synderna är tunga. Luthers vedervärdiga ord om judar har bidragit till ett förödande judehat”. För oss är det viktigt att inte förtiga de mörka delarna av vår egen historia. Inom kort kommer en vitbok som lyfter fram Svenska kyrkans historiska oförrätter gentemot samerna som ett led i samma övergripande vilja.
Varje människas moraliska ansvar
Reformationsåret 2017 kan inte, och får inte, bli ett naivt hyllande av Martin Luther som person. Det vi förbereder är ett uppmärksammande av ett historiskt skeende som påverkar oss än i dag. Vi blundar inte för dess mörka sidor, men ser samtidigt att reformatorisk teologi är en befriande och vitaliserande kraft. Den har bidragit till myndigförklarandet av den enskilde individen, den betonar alla människors förmåga att ta moraliskt ansvar och att kyrkan inte har monopol på Gud. Lutherska kyrkor präglas i dag av ett starkt samhällsengagemang och det världsvida perspektivet. Det globala, det ekumeniska och det mångkulturella kommer också att vara tydligt närvarande vid Svenska kyrkans satsningar under reformationsåret 2017.
Håll ett kritiskt minne levande
I dag är det skärtorsdag, den dag då Jesus instiftade nattvarden. Ärkebiskop Antje Jackelén pekar på att detta sakrament ”håller ett kritiskt minne levande”. Där finns insikten om att världens bröd är till för alla utan åtskillnad. Där finns också det spillda blodet och det sönderbrutna livet. Men allt innesluts i tron att försoningens möjlighet är verklig.
Reformationen pågår ständigt
Förlåtelsens och försoningens möjlighet behövs när rädslan slår rot och hatet breder ut sig. Det gällde för Martin Luther och för alla som inspirerats av honom. Den insikt han saknade är det vår möjlighet och skyldighet att lyfta fram. De insikter vi saknar och som eftervärlden kommer att döma oss för understryker att 1517 endast var en startpunkt för en ständigt pågående reformation, en växelverkan mellan höga ideal, misslyckanden och nya möjligheter. Reformationsåret 2017 är inte till för att försköna historien, men kan hjälpa oss att skärpa blicken både för de risker och de möjligheter som ligger framför oss.
Cristina Grenholm
kyrkosekreterare och chefsteolog för Svenska kyrkan