Vilken typ av kyrkor är det som säljs, vem kan köpa och vilket ansvar har ägaren för att kyrkobyggnaden bevaras? Här svarar kyrkosekreterare Cristina Grenholm på några av de vanligaste frågorna om försäljning av kyrkor.
Vem bestämmer om en kyrka ska säljas?
- Det är Svenska kyrkans församlingar som äger och förvaltar sina kyrkobyggnader och som också kan ta beslut om att sälja dem.
Kan vem som helst köpa en kyrka, eller ställs det särskilda krav på köparen?
- Det finns ingen lag som reglerar vem som får ta över en kyrkobyggnad. Däremot kan förstås säljaren, det vill säga församlingen, ha synpunkter på vem som är lämplig att köpa.
Får en kyrka säljas till vilken användning som helst?
- Samma sak gäller här: det finns ingen lag som reglerar vad en kyrka som blivit såld får användas till, men säljaren kan ha åsikter om vad som är lämpligt.
- Om det gäller en kyrka byggd före 1940 så är den kulturminnesskyddad. Då ska Länsstyrelsen yttra sig inför en försäljning och peka på sådant som kan komplicera för en köpare. Kulturminnesskyddet fortsätter att gälla även efter att en kyrka blivit såld. Det innebär att det finns krav på att kyrkans utseende ska bevaras både in- och utvändigt och även att inventarier bevaras.
Kan en kyrka tas över av ett annat kristet trossamfund?
- Ja, flera av de kyrkor som sålts sedan år 2000 har blivit gudstjänstlokaler åt andra samfund, exempelvis katolska och ortodoxa församlingar.
Kan en kyrka tas över av ett annat religiöst samfund och bli till exempel moské eller buddhisttempel?
- När det gäller kyrkor byggda före 1940 är det knappast sannolikt eftersom det finns krav på bevarande både in- och utvändigt. Principiellt skulle det kunna ske med nyare kyrkor, men hittills har ingen av de kyrkor som sålts fått den funktionen.
Vilken typ av kyrkor är det som säljs?
- Oftast är det kyrkor byggda efter 1940 och som alltså inte är kulturminnesskyddade. Vanligen är det också enklare kapell som inte har någon begravningsplats.
Kommer ännu fler kyrkobyggnader att säljas i framtiden när Svenska kyrkan väntas få färre medlemmar och sämre ekonomi?
-Svenska kyrkans totala fastighetsinnehav kommer att behöva minska i framtiden, som en följd av det minskade medlemsantalet. Men kyrkobyggnaden har en särställning. Ofta är den starkt förknippad med ortens historia och identitet och det finns ett stort lokalt engagemang för att behålla dem. Kyrkobyggnaderna är också symboler för kyrkans tro. Därför är det sannolikt så att församlingarna i första hand prioriterar att sälja andra typer av byggnader.
- Men detta måste vägas mot vad som är rimligt och hållbart för framtiden. Svenska kyrkans främsta uppgift är att sprida det kristna evangeliet och att arbeta för ett värdigt liv och en bättre värld för alla. Församlingarna behöver skapa bästa möjliga förutsättningar för det. Svenska kyrkan har också nyligen antagit en Färdplan för klimatet, som innebär att kyrkan ska vara klimatneutral år 2030. Då är en ansvarsfull fastighetsförvaltning en av nycklarna och då kan även antalet kyrkobyggnader som församlingen har behöva minska.
- Att kyrkobyggnader tas ur bruk är heller inget nytt utan har förekommit genom hela kyrkans historia. Det viktiga är att det sker en noggrann prövning och att det finns en långsiktighet.
Vem betalar i dag för förvaltningen av kyrkobyggnaderna?
- Det gör församlingarna själva. Staten bidrar också varje år med en ersättning på 460 miljoner kronor som täcker ungefär en fjärdedel av kostnaderna.
Vad gör Svenska kyrkan för att kunna behålla sina kyrkobyggnader?
- Utöver den årliga ersättningen från staten har Svenska kyrkan också infört ett särskilt bidrag för underhåll av kyrkobyggnader på 100 miljoner kronor årligen. Det utreds också hur Svenska kyrkan ska kunna ta ett gemensamt ansvar för de kyrkobyggnader som inte används i en församlings verksamhet och som församlingen inte längre har råd att vårda och underhålla. Det här ingår i ett större arbete inom Svenska kyrkan där hela det samlade fastighetsinnehavet ses över. Målsättningen är ett fastighetsinnehav som är hållbart ur många olika aspekter – miljömässigt, ekonomiskt, socialt, och som ska bidra till att Svenska kyrkan även i framtiden kan fullgöra sitt uppdrag att verka med det kristna evangeliet som grund.