Genom att göra dendrokronologiska analyser av timret går det att få fram uppgifter både om när och var träden växte och hur skogen såg ut, berättar Robin Gullbrandsson, byggnadsantikvarie vid Västergötlands museum.
– Projektet har inriktat sig på just Västergötland, men är ett bra exempel på vad ett historiskt källmaterial som kyrktimmer, som ju finns bevarat över hela Sverige, kan berätta om kyrkornas byggnadshistoria och den tidens landskap, säger han.
Tillsammans med Anton Hansson från Lunds universitets dendrokronologiska laboratorium har prov från Västergötlands kyrkomiljöer analyserats, för att bland annat studera den kyrkliga byggkonjunkturen och vilka skogliga resurser som fanns att tillgå under olika tider. Genom fältstudier har de också undersökt kvaliteten på timret som använts i medeltidskyrkorna och hur mycket virke som gått åt för att bygga dem. En del av projektet har handlat om att mata in data från Västergötland i den internationella databasen SEAD och på så sätt göra det mer tillgängligt för forskning.