Timmer en unik källa till historien 

Genom att göra dendrokronologiska analyser av timret går det att få fram uppgifter både om när och var träden växte och hur skogen såg ut, berättar Robin Gullbrandsson, byggnadsantikvarie vid Västergötlands museum.

– Projektet har inriktat sig på just Västergötland, men är ett bra exempel på vad ett historiskt källmaterial som kyrktimmer, som ju finns bevarat över hela Sverige, kan berätta om kyrkornas byggnadshistoria och den tidens landskap, säger han.

Tillsammans med Anton Hansson från Lunds universitets dendrokronologiska laboratorium har prov från Västergötlands kyrkomiljöer analyserats, för att bland annat studera den kyrkliga byggkonjunkturen och vilka skogliga resurser som fanns att tillgå under olika tider. Genom fältstudier har de också undersökt kvaliteten på timret som använts i medeltidskyrkorna och hur mycket virke som gått åt för att bygga dem. En del av projektet har handlat om att mata in data från Västergötland i den internationella databasen SEAD och på så sätt göra det mer tillgängligt för forskning.  

Kyrktaken berättar om hur samhället såg ut 

Robin Gullbrandsson säger att till exempel kyrktak, väggar och torn är unika kunskapskällor till hur våra landskap och samhällen har förändrats sedan järnåldern. 

– Vi har prover från medeltiden och framåt och tanken i det här projektet har varit att få ut så mycket information ur proverna som möjligt. Man kan lära sig massor förutom vilket år träden fällts, bland annat om hur skogen såg ut och hur den har förändrats genom tiderna. Det blir extra spännande när man kombinerar det med annat källmaterial, till exempel arkeologiskt, säger han och fortsätter: 

– Ett exempel är att det i kyrkor från 1600-talet ofta finns virke med få årsringar, vilket talar för brist på skog. Sedan kan man pussla ihop med topografiska beskrivningar för att få en bild av hur landskapet såg ut.  

Vilka lärdomar går det att dra av era resultat?  
– Det finns en hel del lärdomar att dra kring att bygga hållbart och att öka vår medvetenhet om virkeskvalitet. Vi har undersökt konstruktioner som i många fall är 800 år gamla och som fortfarande står upp och fungerar. Det beror på att man ofta varit väldigt noggrann med både materialval och bearbetning. Med dagens skogsbruk är det en ständig utmaning att hitta passande restaureringsvirke, men det går att inspireras av resultaten när det gäller förvaltning och restaurering, även om man inte kommer ända fram. Vi hoppas också att projektet kan bidra till att skapa en medvetenhet om värdet i historiska träkonstruktioner 

Läs mer om nationella kunskapsutvecklingsprojekt