De vill fylla en kunskapslucka om fogbruk

Kristin Balkstens och Paulien Strandbergs nya kunskap ska bidra till att exempelvis församlingar och stift kan utvärdera och välja rätt kalkbruk inför en renovering, något som ökar hållbarheten över tid. 

– Vi har velat ta fram mer kunskap om materialen så att beställare, till exempel församlingar och stift, ska kunna utvärdera och välja rätt kalkbruk inför en renovering. Vi har både studerat applicering och bearbetning vid praktiska workshops och gjort materialstudier i labb, berättar Paulien Strandberg, projektledare.

Kristin Balksten som doktorerat om kalkputs och bedrivit många olika forskningsprojekt inom området, berättar att det finns flera utmaningar med många vanliga fogbruk. Cementbruk har till exempel ofta en tendens att bli för täta, medan hydrauliska murbruk kan bli för porösa.

– Vi har tittat mycket på nygotiska kyrkor ritade av Adrian Pettersson. Där ligger problemen i grundkonstruktionen, man har murat med ett bruk som inte härdar på djupet. De har dessutom ofta fogats med ett cementbruk som varit tätt och inte släppt in luft och inte ut vatten. Murbruket inuti har löst upp sig och fogarna har gått sönder. Sedan har man ofta fogat om utan att förstå processen, vilket lett till dyra reparationer gång på gång utan att de hållit långsiktigt, säger hon.

I projektet valdes ett antal olika bruk ut som sedan testades både i labbmiljö och på faktiska murverk, samtidigt som de har tittat på variabler som bindemedel, sand och olika blandningar.

– Vi har velat låta teori och praktik gå hand i hand. Vi har stått i labbet och vägt på decimalen för att få olika blandningar rätt men sen måste så klart en murare på plats ändå kunna förlita sig på sin erfarenhet och känsla, att ett fogbruk som ska användas har rätt konsistens och klistrighet, säger Paulien Strandberg. 

Under projektets gång har de haft workshops med murare vid Vasakyrkan i Göteborg och sett att det varit oerhört värdefullt att tillsammans med dem, känna och se hur man kan påverka material och konsistens på plats.

Vad kan de som arbetar med kulturarvsbyggnader ta med sig från era resultat? 

– Det finns några konkreta saker man kan tänka på inför ett renoveringsprojekt. Dels att det går att göra mycket med detaljerna i bruket, som blandningen eller bindemedel, för att det både ska bli smidigt att jobba med och långsiktigt hållbart. Som beställare är det viktigt att inte köpa en standardlösning utan efterfråga kunskap hos de som är involverade i en restaurering som konsulter, entreprenörer, materialleverantörer, säger Kristin och fortsätter:

– Våra resultat visar också att det är viktigt hur bruken härdar. Därför är det bra att planera den här typen av arbeten efter säsong, i bästa fall ska årets jobb vara klara före midsommar. Istället för att tänka att man ska hinna med allt på en gång kan det vara klokt att planera den här typen av arbeten i etapper.

Ladda ned och läs projektets rapport

Läs mer om nationella kunskapsutvecklingsprojekt