Att människor av olika tro möts och samarbetar är avgörande för vår förmåga att leva tillsammans. Det bidrar till en fredlig utveckling.
Uppgiften är att göra lokalsamhället bättre
– Det handlar inte om att debattera religionerna och hitta svar på vem som har ”rätt”. Istället handlar det om att inse att människor av olika religioner lever sida vid sida. Vi har en gemensam uppgift: att se hur vi kan göra vårt lokalsamhälle till en bättre plats att leva på.
Det säger Peter Lööv Roos som är samordnare för interreligiösa frågor för Svenska kyrkan på nationell nivå, och som skrivit rapporten som publicerades hösten 2016. I juni 2017 följdes rapporten upp med studien "Religionsdialog och interreligiös samverkan i Svenska kyrkans församlingar 2016" av Magdalena Nordin. Den senaste rapporten redovisar och analyserar svar på fyra frågor om religionsdialog och interreligiös samverkan.
Naturliga möten över religionsgränser
Svenska kyrkan finns över hela landet och är en miljö där tro kommer till ytan på ett naturligt sätt. Rapporten ”Svenska kyrkans interreligiösa sammanhang” har tagits fram på uppdrag av kyrkomötet. Den ger översikt, exempel och lärdomar från arbetet.
Rapporten är tänkt att fungera som stöd och inspiration i arbetet med att utveckla mötet mellan religioner i församlingar och på stiftsnivå.
Det visar sig att religionsmöten på församlingsnivå ofta sker i lokala, konkreta sammanhang. Ibland möts representanter från olika trossamfund i kommunens krisberedskapsgrupp. Företrädare för olika religioner samarbetar på sjukhus, i fängelser, vid högskolor och universitet samt på asylboenden.
Människor av olika tro möts i församlingen
Möten mellan människor med olika tro sker ofta i församlingens egna lokaler, till exempel i samband med barn- och ungdomsverksamhet, språkcaféer och i enstaka projekt.
I Borlänge finns till exempel ett brett arbete med interreligiös profil som riktar sig till barn och unga. På kyrkans ungdomsgård möts ungdomar över religionsgränserna och i allhelgonatid berättar både en imam och en präst om döden för skolklasserna. I Borlänge finns också ett samarbete med en buddistisk förening, det startade efter tsunamikatastrofen.
Församlingar kan ta initiativ för att visa på gemenskap
Ibland tar församlingar initiativ för att möta rädslor och visa på gemenskap i lokalsamhället. Efter attentatet mot Charlie Hebdo i Paris 2015 förstärktes hotbilden mot moskén i Göteborg. För att visa solidaritet bildade 700 människor en kedja mellan Brämaregårdens kyrka i Lundby församling i Göteborg och Göteborgs moské. Efter den manifestationen har kyrkan och moskén fortsatt att samarbeta på olika sätt.
Konferenser, temaveckor, mötesplatser och interreligiösa råd är fler exempel på församlingars arbete med religionsmöten.
Viktigt att bygga relationer
Rapporten lyfter fram lärdomar i mötet mellan religioner:
- När företrädare för olika religioner lär känna varandra utanför sammanträdesbordet är det en nyckel till framgång. När människor delar livets glädje- och sorgeämnen så byggs vänskap och förtroendefulla relationer.
- Det finns en obalans mellan deltagare från olika trossamfund. Moskéer och islamska föreningar har sällan fler än en, om ens det, anställd. Imamen måste kanske ta ledigt från ett annat jobb för att kunna delta i en aktivitet. Detta är en obalans som det är viktigt att ta hänsyn till.
- Att det finns ett hårdnande samhällsklimat, inte minst i sociala medier, påverkar också det interreligiösa arbetet. Det är viktigt att ha en beredskap att möta hat och hot, men att inte låta rädslan begränsa samverkan och arbetet för öppenhet och ömsesidig respekt.
- Det är viktigt att ha kunskaper om orten och dess historia. I dialogen kan man hitta fram till en gemensam berättelse om hur det har varit och hur man vill att det ska vara. God lokal förankring stärker också trovärdigheten utåt i arbetet.
- Religionsmöten handlar ofta om möten med människor som lever i utsatthet. I mötet är det viktigt att visa solidaritet med den oro och rädsla som kan förekomma.
Religionsmöten på alla nivåer
Det tillkommer hela tiden nya lokala interreligiösa nätverk eller råd, som betyder mycket inte bara för trossamfunden utan också för lokalsamhället i stort. Svenska kyrkan har ofta en nyckelroll i dessa.
På nationell nivå finns Sveriges interreligiösa råd, som är ett samtals- och mötesforum för representanter för olika religioner. Internationellt stöder eller medverkar Svenska kyrkan i många olika interreligiösa projekt.