Vårt arbete för klimatet

Klimatfrågorna handlar om hur vi ser på oss själva, varandra, vår relation till skapelsen och Gud. Kyrkan har en unik möjlighet att bidra till värderingsförändring i det svenska samhället genom att vi kontinuerligt bearbetar värderingar, världsbild och livssyn i hela vår verksamhet. Detta uppdrag är en del i församlingens grundläggande uppgift: gudstjänst, undervisning, diakoni och mission. Kyrkan både förvaltar och utvecklar sitt uppdrag i ord och handling som en tolkande gemenskap. Det finns ett stort behov av berättelser om vad livet i en klimatvänlig framtid kan innebära, såväl materiellt som andligt och existentiellt. Inom Svenska kyrkan och i möte med andra samhällsaktörer finns rika möjligheter att vara med och formulera dessa berättelser och att sprida hopp. För att uppnå en långsiktig och hållbar samhällsförändring behöver även utbyten med andra kyrkor och trossamfund ske, både i Sverige och internationellt. Olika aktörer bidrar till diskussionen om grundläggande värderingar i olika länder, lokalsamhällen och kontexter. Utmärkande för vår evangelisk-lutherska tradition är att lyfta fram betydelsen av att värna ett gott liv i denna värld. Detta gäller också när förändring sker och ny kunskap växer fram.

Klimatfrågan är också en fråga om rättvisa. 10% av världens rikaste människor och länder står för över 50% av utsläppen av växthusgaser medan de som släpper ut minst drabbas mest av klimatförändringarnas effekter. De länder som genererat mest utsläpp måste bidra till en rättvis omställning där sårbara grupper av människor och samhällen får stöd och stärkt inflytande över de klimatbeslut som fattas. Klimaträttvisa handlar också om att ställa om till mer hållbar konsumtion och bidra till rätten till värdiga liv för hela jordens befolkning och även framtida generationer. Här behöver även vi i Svenska kyrkan ta vårt ansvar tillsammans med andra samhällsaktörer. Det är en viktig moralisk fråga som handlar om etiskt ansvarstagande och ytterst att vara trogen vår kristna värdegrund.

Till och med 2027 ska:

• Svenska kyrkan vara en modig röst för rättvis omställning med omsorg om hela skapelsen, som i ord och handling tar sitt ansvar lokalt och globalt.
• Svenska kyrkan initiera och delta i samtal om värderingsförändringar avseende en människocentrerad livsförståelse och ett engagemang för naturens rättigheter.
• Svenska kyrkans verksamhet inom den grundläggande uppgiften bidra till den nödvändiga värderingsförändring som krävs för skapelsens framtid. 
• kunskap om klimaträttvisa genomsyra all verksamhet i Svenska kyrkan.
• Svenska kyrkan bearbeta andliga och existentiella perspektiv av klimatkrisen i ekumeniska och interreligiösa nätverk samt med andra samhällsaktörer.
• alla församlingar ha tillgång till stöd för att synliggöra färdplanens mål i Svenska kyrkans interna främjande- och tillsynsverktyg som lokalförsörjningsplaner, församlingsinstruktioner och visitationer. 

Energianvändning i Svenska kyrkans cirka 20 000 byggnader medför en betydande klimatpåverkan. Vi behöver arbeta systematiskt och innovativt med att både minska och effektivisera energianvändningen. Lokalförsörjningsplaner är viktiga verktyg för att se över lokalbehoven. Vi ska enbart använda energi när det finns ett behov, optimera befintliga installationer och använda de mest hållbara produkterna.

Till och med 2027 ska:

• den totala köpta energimängden per kvadratmeter för uppvärmning och el i byggnader genom effektivisering ha minskat med minst 5% per år under etappen. Det motsvarar en   maximal genomsnittlig energianvändning på 115 kWh/m2 per år för uppvärmda ytor vid etappens slut. 
• de totala klimatpåverkande utsläppen från energianvändning ha halverats under etappen.
• krematorieverksamheten använda uteslutande fossilfria stödbränslen och utsläppen från stödbränslet uppgå till maximalt 20 kg CO₂e/kremation. 
• fossil eldningsolja för uppvärmning vara helt utfasad. Övriga fossila bränslen för uppvärmning ska vara planerade för utfasning senast till 2030.
• samtliga enheter inom Svenska kyrkan ha gjort aktiva val av förnybar el. Om möjligt ska elen vara märkt Bra Miljöval.

Med våra många fastigheter och tillgång till mark har Svenska kyrkan möjlighet att producera förnybar el. Därigenom bidrar Svenska kyrkan till Sveriges energitillförsel. Svenska kyrkan bidrar både direkt genom egna produktionsanläggningar och indirekt genom utarrendering av mark till andra producenter. Den förnybara elproduktionen består i huvudsak av sol- och vindkraft. Både klimatpåverkan och social hållbarhet varierar dock stort mellan olika solelprodukter, varför hållbarhetsaspekterna är synnerligen viktiga att beakta inför etablering av nya anläggningar. Potential finns för innovation, exempelvis genom vidareutveckling av energilagring och systemtjänster.

Till och med 2027 ska:

• den totala årliga produktionen av förnybar el (sol och vind), från egna anläggningar inom Svenska kyrkan ha ökat med minst 85 GWh under etappen, så att den egna förnybara elproduktionen vid etappens slut motsvarar minst en tredjedel av Svenska kyrkans elanvändning.
• den relativa ökningen av installerad effekt solel i Svenska kyrkan överstiga ökningen för Sverige i stort under etappen. 

I Svenska kyrkan görs många resor, vilket innebär stor energiåtgång och höga fossila utsläpp. Svenska kyrkan ska aktivt bidra till omställningen till fossilfria och effektiva resor och transporter. För att nå målen behövs åtgärder som rör beteendeförändringar såsom minskat resande, snålare körsätt och nya, mer klimatsmarta och innovativa resealternativ. Vi behöver även investera i ny teknik, praktiska förutsättningar som underlättar för fossilfria färdmedel samt välja fossilfria drivmedel. Förutsättningarna varierar i landet och därför kommer även åtgärderna att se olika ut.

Till och med 2027 ska:

• minst 75 % av alla gruppresor och resor med bil i tjänsten vara fossilfria. 
• resor med bil och flyg ha minskat med minst 25 % resp. 50 % (i kilometer), under etappen. 
• praktiska förutsättningar som underlättar för fossilfria färdmedel finnas vid alla personalparkeringar och kyrkor med parkeringar.

Svenska kyrkan är den huvudsakliga huvudmannen för begravningsverksamheten i Sverige, och förvaltar över 3000 kyrkogårdar och begravningsplatser. Svenska kyrkan har ett ansvar för att bevara och sköta våra begravningsplatser på ett hållbart sätt. De är ofta högintensivt skötta och genererar därför utsläpp från fossilt drivna fordon och maskiner samt stora mängder avfall. Förvaltningen av kyrkogårdar och begravningsplatser ska genomföras och utvecklas på ett sätt som är både klimatsmart och som bevarar och utvecklar den biologiska mångfalden.

Till och med 2027 ska:

• skötseln av begravningsplatser och markanläggningar inom Svenska kyrkan minska den fossila energianvändningen med minst 75 % när det gäller transporter, resor och maskinell utrustning under etappen.
• Svenska kyrkan samordna krematorieverksamheten.
• begravningsverksamheten samordna transporter av stoft och aska.
• skötseln av begravningsplatser och markanläggningar inom Svenska kyrkan minska mängden restavfall med minst 5 % under etappen.

Svenska kyrkan gör årligen inköp för stora belopp och förvaltar ett avsevärt finansiellt kapital. Konsumtionen och investeringarna ger upphov till stora utsläpp och riskerar även att påverka mänskliga rättigheter negativt. Genom medvetna systematiska processer och val kan vi påverka leverantörer, förvaltare och bolag på egen hand och i samverkan med andra aktörer såväl i Sverige som internationellt. Som stöd för stift, församlingar och pastorat finns möjligheten att skapa ramavtal med leverantörer för särskilt hållbarhetspåverkande produkter och tjänster. Nytänkande kring behov och konsumtion kan också bidra till den nödvändiga omställningen. Att använda, vårda, laga och uppdatera det man redan har bidrar till en cirkulär konsumtion, liksom samnyttjande mellan verksamheter och enheter. Genom samarbeten med kapitalförvaltare finns hållbara fonder med låga förvaltningsavgifter.

Till och med 2027 ska:

• en stödfunktion för hållbara inköpsprocesser vara etablerad, och användas inom varje stiftskansli och i minst 60 % av församlingarna i varje stift.
• anslutning till Svenska kyrkans nationella och/eller regionala ramavtal, inom avtalskategorier med särskild klimatrelevans fördubblas under etappen. 
• resurseffektivitet, delande, återbruk, cirkulära lösningar och lågt klimatavtryck eftersträvas i största möjliga mån vid inköp och konsumtion på alla nivåer i Svenska kyrkan.
• värdet på investerat kapital i Ethosfonderna ha bibehållits på minst samma nivå som vid ingången av etappen. 
• långsiktiga kapitalplaceringar göras i linje med Svenska kyrkans finanspolicy för nationell nivå.

Svenska kyrkan är viktig för många, inte minst i krissituationer. Svenska kyrkan ingår i Sveriges totalförsvar och måste således fungera även under höjd beredskap och krissituationer. Klimatrelaterade händelser som översvämningar och värmeböljor kan utgöra kriser som ökar risken för skadlig påverkan på Svenska kyrkans kulturarv, kyrkogårdar, kyrkor och andra byggnader. De riskerar även i längden att påverka Svenska kyrkans möjlighet att utföra sitt grundläggande uppdrag.

Det finns olika lokala förutsättningar och möjligheter i arbetet med klimatanpassning. Lokalförsörjningsplaner är ett verktyg för att förebygga negativa effekter. Det är ett privilegium att ha möjligheten att kunna förebygga att verksamhet drabbas av klimatförändringar. En möjlighet som de som redan drabbas hårt av klimatförändringarna oftast inte har. Svenska kyrkan ska lyfta rättviseaspekten i sammanhang kopplat till sitt eget arbete med klimatanpassning. Rättvisefrågan har lokala, regionala, nationella och globala dimensioner.

Till och med 2027 ska:

• samtliga kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser som är skyddade enligt kulturmiljölagen vara utredda för hur de påverkas av klimatförändringens effekter.
• en samverkan och utbildning inom klimatanpassning vara etablerad och användas av Svenska kyrkans anställda och förtroendevalda. 
• det finnas beredskap och förmåga att bemöta fysiska, psykiska och existentiella behov vid både akuta och smygande kriser, orsakade av extrema väderhändelser eller ett förändrat klimat.
• begravningsverksamheten vara fortsatt säkrad under väderrelaterade händelser. 
• rättviseaspekten synliggöras i arbetet med klimatanpassning. 

Hur Svenska kyrkan förvaltar skog och jord har stor betydelse för att begränsa vår klimatpåverkan. Växande skog binder koldioxid från atmosfären och skogarnas råvaror kan användas för att ersätta fossila bränslen och material. Samtidigt finns det fler mål som måste uppfyllas utöver de som kopplar till skogarnas trädtillväxt och kolbindning. Till dessa hör att bevara och utveckla skogarnas biologiska mångfald, upprätta sociala och kulturella värden samt att säkerställa skogsekosystemens stabilitet och anpassningsförmåga till ett förändrat klimat. En utredning har tillsatts som aktivt arbetar för att Svenska kyrkan ska säkerställa en så hållbar skogsförvaltning som möjligt. Svenska kyrkan har en hög ambitionsnivå och utredningens resultat kan bidra till att målen preciseras ytterligare inom detta målområde.

Klimatförändringarna påverkar även de arktiska urfolkens livsvillkor. Förutsättningarna för att bedriva långsiktigt hållbar rennäring och andra traditionella näringar hotas. Behovet av anpassningsåtgärder inom Svenska kyrkans markförvaltning och skogsbruk lyfts i handlingsplanen för åtaganden kopplade till Svenska kyrkans ursäkt till det samiska folket.

Till och med 2027 ska:

• beräkningsmodellen för den skogliga kolbalansen vara utvärderad genom extern revision, och mätmetoder för jordbrukets kolbalans vara implementerad i enlighet med bästa praxis och gällande redovisningsregler.
• prästlönetillgångarna fortsatt aktivt bidra till forskning och utveckling om en hållbar förvaltning av skog och mark och en hållbar produktion av förnybar energi.
• prästlönetillgångarna som markägare, projektör och kapitalförvaltare verka för ökat träanvändande i byggnationer och klimatsmart byggande.
• produktion av förnybar el, motsvarande den totala årliga användningen i kyrkans byggnader, vara i projekt- eller produktionsfas på Prästlönetillgångarnas marker. Produktionen kan omfatta både egna anläggningar och anläggningar som drivs av andra aktörer på Prästlönetillgångarnas marker. 
• prästlönetillgångarna bidra till forum för kompetensutveckling, erfarenhetsutbyte och gemensamma projekt för fossilfritt och hållbart jordbruk för sina gårdsarrendatorer. Vid nyupplåtelse av arrenden ska man använda möjligheten att påverka brukandet om det anses lämpligt. 
• prästlönetillgångarnas skogsbruk sträva efter fossilfrihet i skötsel och transporter.
• prästlönetillgångarna tillvarata den brukade skogens produktionspotential för ökad klimatnytta på kort och lång sikt. Samtliga åtgärder för klimatnytta inom Prästlönetillgångarnas förvaltning av skog och mark ska ha en balans mellan ekologiska, sociala, ekonomiska och andliga värden.
• prästlönetillgångarna vidta aktiva åtgärder för klimatanpassning som kan öka skogarnas och jordbruksmarkens motståndskraft, återhämtnings- och utvecklingsförmåga och minska klimatförändringarnas skadliga effekter.
• prästlönetillgångarna ha vidareutvecklat kunskap om hur markförvaltning och skogsbruk påverkar samiska näringar, samt genomfört anpassningar i enlighet med handlingsplanen som är kopplad till Svenska kyrkans ursäkt till det samiska folket.